|
Polisens taktik inför ESF-demonstrationen innebar mer dialog än konfrontation. Bild: Per-Olov Forsström
Polis, polis - dialogpolis
För den som följt efterspelet till European Social Forum i media har det givits flera tillfällen att reflektera kring den mediebild som torgförts i borgerliga dagstidningar. Under forumet anordnades hundratals seminarier och workshops, där man diskuterade hur vi skall möta de utmaningar som världens ställs inför: en skenande kapitalism och ett globalt miljöhot. Under parollen "En annan värld är möjlig" diskuterade man alternativ till det bestående och krackelerande kapitalistiska samhället. Men i borgerliga media är det poliser, poliser och åter poliser som är i fokus. Poliser och kravaller! Läs mer...
En knuten näve i fickan
Med en knuten näve i fickan svär arbetarklassens söner och döttrar över sin situation, över orättvisor och klassklyftor. Med en knuten näve i fickan gör samma arbetarklass ingenting över sin situation, eller? Läs mer...
Amaltheamannen - Anton Nilsson
Amalthea och arbetarrörelsen
Beijerskajen i Malmö är platsen för en av de viktigaste händelserna i den svenska arbetar-rörelsens historia, men den som har letat efter något minnesmärke på platsen har – tills nu – letat förgäves. Det var vid Beijerskajen i Malmö som logementfartyget Amalthea låg för ankar, fartyget hyste strejkbrytare som hämtats från England för den pågående konflikten med strejkande hamnarbetare. Natten mellan den 11:e och 12:e juli 1908 placerades en sprängladdning på Amalthea. Bakom dådet stod tre ungsocialister: Anton Nilsson, Algot Rosberg och Alfred Stern. Läs mer...
Tala om arbetarklass
Vad innebär det att vara arbetarklass? Åsa Linderborg sätter fingret på den springande punkten i sin bok Mig äger ingen: En arbetare lever i genomsnitt tio år kortare liv än en person ur medel- eller överklass. Den som säger att klass inte betyder något säger att tio år i en människans liv saknar betydelse. Att tala om klass blir allt mer relevant i och med att klasskillnaderna i samhället ökar. Läs mer...
Andlighet och civilisationskritik
"Religion är ett opium för folket", menade Karl Marx och syftade på kristendomens position i det västerländska samhället vid 1800-talets mitt. De kristna troslärorna ansågs stå emot den gryende arbetarrörelsens strävanden och istället inta en reaktionär position i samverkan med politiska högerkrafter och militär. Religionskritiken inom vänstern har stått sig ända in i våra dagar. Men hur ställer den sig till den andlighet som växer fram idag och som ofta har en civilisationskritisk potential? Läs mer...
Utsläppsrättigheter
till salu?
Förslaget om en global överkommelse av utsläppsrättigheter har lanserats som ett svar på det annalkande miljöhot vi står inför. Det har kluvit vänstern i två läger – de som är för och de som är emot. Klart är att diskussionen väcker viktiga frågor om vilka grupper som bidrar till växthuseffekten och vilka grupper som inte gör det. De som bidrar lite till koldioxidutsläppen är människor som inte kör bil och flyger – eller i förlängningen köper varor som är transporterade med flyg och bil. De som bidrar mycket är de som flyger och kör bil i hög utsträckning, samt köper varor som transporterats långa sträckor. Andreas Malm visar tydligt i sin bok Det är vår bestämda uppfattning att om inget gör nu kommer det att vara för sent hur man kan lägga ett klassperspektiv på detta: de som varken kör bil eller flyger är fattiga människor, de som gör det är rika människor. Läs mer...
Gud i det offentliga samtalet
Har gud någon plats i det offentliga samtalet? Religion har under de senaste decennierna betraktats som en privatsak och religion har varit borta från det offentliga samtalet. Religionskritik har varit en central del av vänsterns tankegods, de som har läst sin Marx vill gå ännu längre i sin religionskritik än den liberala hållning - det är inte bara frihet att välja vilken religion man sällar sig till utan även frihet att välja bort religionen helt och hållet som skall försvaras. Men idag vädrar konservativa kristna krafter, som ser kyrkan som en naturlig del av samhället, morgonluft och därför är frågan om religionens roll i samhället angelägen att diskutera. Läs mer...
Upp till kamp tar oss tillbaka till 1960- och 70-talet. Bild: SVT
Retrokick eller nostalgitripp?
Ser vi tillbaka till vår nära historia, under 70- och 80-talet, präglas våra föreställningar om dessa två decennier av helt skilda politiska förtecken. 70-talet står lika långt till vänster som 80-talet till höger. Varken 70- eller 80-talet är länge sedan historiskt sett, de är tillräckligt nära för att de som var med skall kunna minnas. Är de verkligen redan att betrakta som historia? Och vad är i så fall historia? Läs mer...
Väsen för tredje året i rad på Korröfestivalen. Från vänster syns Mikael Marin (viola), Olov Johansson (nyckelharpa), André Ferrari (slagverk) och Roger Tallroth (gitarr). Foto: Ive Brissman
Festivalen som fångar folkmusikens väsen
Varje år under sista helgen i juli förvandlas den lilla hantverksbyn Korrö, fyra mil söder och Växjö, till världens centrum för folkmusikdiggare, och de småländska skogarna ljuder av musik och dans. Korröfestivalen har under det senaste decenniet etablerat sig som en av de viktigaste händelserna i folkmusikkretsar. Från att under flera år ha levt med den modesta beteckningen "södra Sveriges största folkmusikfestival", tar man i år steget full ut och kallar sig i programbladet för "Sveriges största folkmusikfestival". Ett besök på nämnda festival är därför ett bra sätt att mäta temperaturen på dagens svenska folkmusik. Läs mer...
Konsertrecensioner - Korröfestivalen
Ett axplock ur det digra festivalprogrammet.
Boot Läs mer... Gjallarhorn Läs mer...
[ni:d] Läs mer... Sågskära Läs mer... Väsen Läs mer...
Hembiträden demonstrerar i Stockholm för åtta timmars arbetsdag.
Foto ur Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.
Vår förståelse av 1900-talet
I offentlig debatt och vetenskaplig forskning hävdas ofta att 1900-talet har handlat om kampen mellan demokratier och diktaturer. Men på vilket sätt har det gångna seklet präglats av denna kamp, och vilka ideologiska dimridåer har dragits fram inom dagens forskning för att skymma sikten för den verkliga kampen för demokrati, nämligen den som främst fördes genom arbetarrörelsen och som ledde till genomförandet av de sociala och ekonomiska reformer som för det stora flertalet haft en avgörande betydelse för dess frigörelse? Läs mer... |
